Hej det var verkligen trevligt att träffas, får jag lämna mitt kort. Hör gärna av dig så ordnar vi det där som du berättade om.

Människan är en ganska ömtålig varelse när det handlar om temperatur. Vi som lever i Norden vi börjar klaga och stånka när temperaturen stiger till 30 grader Celsius, likaså om temperaturen sjunker till 17 grader inomhus då börjar vi ringa till hyresvärden och påpeka just detta. Det är ett temperaturintervall på endast 13 grader. Här nedan en video om en varelse som lever i temperaturintervallet 30 grader till -50 grader.

Visst är det skönt att kunna reglera temperaturen precis som man själv vill ha det, varför inte 23 grader inomhus, sommar som vinter. Jag har finslipat lite på ett PLC-program, min favorit-PLC (24VDC) som återfinns i artiklar längre ner. Den lilla billiga PLC:n ungefär 1000,- SEK exkl. moms kan reglera både "heating pipe" och "cooling pipe" på ungefär en tiodels grad, sommar som vinter. När man programmerar den kan man maximalt använda 400 olika sorts block, ett av dessa användbara block är "PI-regulator". En PI-regulator har två analoga invärden, SET-value och PROCESS-value. Så länge som dessa två värden är olika så reglerar PI-regulatorn antingen ökning eller minskning för att värdena skall bli exakt lika. SET-value, det värdet ställer den som vistas i lokalen in, med en liten vridratt på en liten väggmonterad dosa. PROCESS-value, det är en liten temperaturgivare som brukar sitta i närheten av denna väggmonterade dosa, som mäter rummets temperatur och skickar värdet till PI-regulatorn. Det som är så bra med PI-regulatorn är att temperatur-störande faktorer i omgivningen, har ingen som helst betydelse. Låg utomhustemperatur (vinter) eller tvärt om (sommar) påverkar inte PI-regulatorn. Så länge som rummets temperatur inte är exakt det som människan ställt in med vridratten, så sker en succesiv ökning eller minskning av "the heat water-flow" eller "the cool water flow", tills dess att temperatursensorns värde är exakt det som användaren ställt in på vridratten. Mitt PLC-program använder två SET-value, dagtemperatur och nattemperatur. Sen har jag tänkt mig (planeringsstadiet) att ha två vridrattar för FLÄKT-värme och FLÄKT-kyla. Man kan (valfritt) montera ett antal små fläktar 12VDC, steglös hastighet, som får luften att röra på sig lite grand i rummet, så att temperaturen fördelar sig snabbare och jämnare. Därför ser vi 4 små vridrattar på den väggmonterade dosan.. 1. Temperatur dag.. 2. Temperatur natt.. 3. FLÄKT värme.. 4. FLÄKT kyla.

Bilden nedanför, angående kretsschemat kanske jag ska nämna att det går att hålla det på en betydligt enklare nivå. Om man endast använder två ställdon per rum (heating water flow + cooling water flow) och struntar i fläktarna... då kan man plocka bort mycket t.ex. de två halvledarreläerna vid varje PLC. Det kommer snart några alternativa kretscheman enklare version och förbindelsetabeller. PLC:n har några oanvända ingångar, dom skulle kunna användas för närvarostyrning (valfri funktion genom bygling på PLC:n). Man kan placera en eller flera närvarosensorer i lokalen. Om ingen människa finns i lokalen (mättid 1-2 timmar) dagtid, då sänks temperaturen till nattemperatur.

Bilden nedanför visar ett alternativ med en styrkrets per rum. De fem DIN-skene-apparaterna kan monteras i dosa/skåp ovanför innertaket eller annat lämpligt utrymme.

Om någon elinstallationsfirma är intresserad av att testa mitt PLC-system så hör gärna av Er till mig. Bilden nedan visar ett användbart termoelektriskt ställdon 24VDC (slaglängd 5,5mm). 24VDC är bra, det är ofarligt för människor och husdjur. Det går kablar till vatten-elementen (radiatorerna), barn är väldigt oförutsägbara, ibland vill dom testa och prova mer än vad föräldrarna tror.

En fin och billig liten PLC... "Siemens LOGO! 8"... kostar c.a. 1100,- SEK exkl. moms. Den har åtta ingångar och fyra utgångar, med extra moduler som fästs på sidan kan den få många fler ingångar/utgångar. Man skriver ett program på en dator och för över det till PLC:n via en kabel (eller internet). Personligen föredrar jag att inte ha PLC:n ansluten till internet p.g.a. antalet bovar på internet påstås öka för var dag som går. Är man duktig att skapa PLC-program så kan denna billiga PLC ersätta en mängd DIN-monterade apparater såsom kopplingsur, tidur, astronomiskt tidur, Y-D-start av 3-fasmotorer, trappautomater, kodlås, automatisk dörröppning/stängning, reglering av värme/kyla m.m. En elinstallatör kan ha med sig en liten laptop i bilen. I laptopen eller i molnet kan firman ha många färdiga PLC-program som snabbt kan föras över till PLC:n som sedan monteras i en central/normskåp. Vill man vara riktigt proffsig kan man ha med sig en liten mobil skrivare och skriva ut små färdiga etiketter med en kort beskrivning och QR-kod, som klistras på PLC:ns framsida. Anläggningsinnehavaren eller serviceelektriker kan snabbt läsa av QR-koden med sin mobiltelefon och kommer då till en webbsida som kort förklarar PLC:ns tillämpning samt visar kopplingsschema. Söker man på Google på "QR kod" så hittar man många webbsidor där man kan skapa sin egen QR-kod (bild) som leder till en önskad webbsida. Alla moderna mobiltelefoner kan läsa av QR-koder och man kommer då till en viss webbsida... kanske... www.elfirman.se/plc_200615_1455.htm

Ett väldigt intressant elektriskt fenomen. Betrakta de två staplarna längst till vänster, svart stapel visar strömmen i matningskabeln till en äldre lysrörsarmatur, orange stapel visar strömmen inuti själva armaturen strömmen genom spolen (reaktor/drossel) och lysröret. Utan någon inblandning av en kapacitiv ström (brun stapel) så är dessa två strömmar naturligt nog lika stora. När vi sedan succesivt börjar blanda in en kapacitiv ström som blandas med den induktiva och resistiva strömmen som redan finns inuti armaturen så ser vi att den svarta stapeln succesivt börjar att minska. Lägg också märke till att den orange stapeln, strömmen inuti armaturen förblir oförändrad. När strömmarna har blandats på ett bra sätt (de tre mittersta staplarna), då har den svarta stapeln, strömmen i den matande kabeln mer än halverats. När kondensatorn har ett värde på ungefär 5 µFarad (gäller endast denna armatur) så går det mer än dubbelt så mycket ström genom själva belastningen (lysrörsarmaturen) som i den matande kabeln. Detta kan vi kalla en paradox, det finns lärare och även elektriker som inte tror att det är möjligt. Jag har själv träffat lärare som i sitt sätt att tala avslöjat att dom inte riktigt tror att det är möjligt, sedan byter dom plötsligt samtalsämne och hoppar helt enkelt över fortsättningen av det väldigt intressanta fenomenet. Jag minns själv den första gången jag fick lära mig detta, jag trodde inte heller riktigt på att det kan fungera så. Det var många år sedan, jag har många gånger undersökt detta fenomen och utfört otaliga laborationer, resultaten är helt korrekta och sanningsenliga. Det här tycker jag om, det är mycket intressant.

Samma laboration samma mätningar men vi väljer att betrakta effekten. Aktiv, skenbar och reaktiv effekt är inblandad. Värt att lägga märke till är följande, när den reaktiva effekten (kapacitiv) brun stapel som vi skapar, är lika stor som den reaktiva effekten (induktiv) orange stapel, inuti lysrörsarmaturen, då har lysrörsarmaturen sett från omgivningens ögen inte längre kvar någon reaktiv effekt. De mittersta staplarna saknar svart stapel, lysrörsarmaturen har blivit reell, och har inte längre någon fasförskjutning mellan spänning och ström. Visst är det fantastiskt, att det bara fungerar.

Här råder en fin och balanserad harmoni mellan tre individer, alla samarbetar villigt och glatt så att ett mycket gott resultat uppnås. De är helt och fullt beroende av varandra, om en tröttnar eller försvinner då brakar allt samman. Se på den mjuka och följsamma kurvan som uppstår när R, L och C sammarbetar, i det här fallet så ser deras gemensamma mål ut att vara 55.5 Hz där finns någon sorts peak, en höjdpunkt kanske en njutningens extas. Resonans är ett vackert fenomen inom el och elektroniken, lite svårt att förklara vad det egentligen är och varför det fungerar. På x-axeln (den liggande), så ser vi hur frekvensen varierar, y-axeln visar absolutvärdet av impedansen. Impedans är en frekvensberoende resistans, en resistans som varierar beroende av frekvensen. Bilden visar en krets som är avstämd (justerade komponentvärden) för en viss önskad frekvens (Hz). Endast vid frekvensen 55,5 Hz uppvisar kretsen impedansen 1360 Ohm, för alla andra frekvenser (svängningar/sekund) är kretsens impedans lägre än 1360 Ohm.

Vid plottning av de fyra funktionerna här nedan har värdet på C (kondensatorn) ändrats lite för varje plot, för att inte här och nu avslöja svaren på frågorna i slutet av artikeln.

Impedansens absolutvärde (y-axeln) för en parallellresonanskrets vid varierande frekvens (x-axeln).

Impedansens absolutvärde (y-axeln) för serieresonanskretsen vid varierande frekvens (x-axeln).

Fasförskjutningen (y-axeln) mellan spänning och ström för parallellresonanskretsen vid varierande frekvens (x-axeln). När fasförskjutningen är noll är kretsen reell (rent resistiv).

Fasförskjutningen (y-axeln) mellan spänning och ström för serieresonanskretsen vid varierande frekvens (x-axeln). När fasförskjutningen är noll är kretsen reell (rent resistiv).